The Death of Jesus Christ, Our Lord

Tune: Mein Seel, o Gott, muss loben dich

Alternate Tune

 

  1. The death of Jesus Christ, our Lord,
    We celebrate with one accord;
    It is our comfort in distress,
    Our heart’s sweet joy and happiness.

  2. He blotted out with His own blood
    The judgment that against us stood;
    He full atonement for us made,
    And all our debt He fully paid.

  3. That this is now and ever true
    He gives an earnest ever new:
    In this His holy Supper here
    We taste His love so sweet, so near.

  4. His Word proclaims, and we believe.
    That in this Supper we receive
    His very body, as He said,
    His very blood for sinners shed.

  5. A precious food is this indeed—
    It never fails us in our need—
    A heav’nly manna for our soul
    Until we safely reach our goal.

  6. O blest is each believing guest
    Who in this promise finds His rest,
    For Jesus will in love abide
    With those who do in Him confide.

  7. The guest that comes with true intent
    To turn to God and to repent,
    To live for Christ, to die to sin,
    Will thus a holy life begin.

  8. They who His Word do not believe,
    This food unworthily receive,
    Salvation here will never find—
    May we this warning keep in mind!

  9. O Jesus Christ, our Brother dear,
    Unto Thy cross we now draw near;
    Thy sacred wounds indeed make whole
    A wounded and afflicted soul.

  10. Help us sincerely to believe
    That we may worthily receive
    Thy Supper and in Thee find rest.
    Amen, he who believes is blest.

Wår Herres Jesu Kristi död
Haquin Spegel, 1686
Jesper Swedberg’s Psalm-Book, 1696
Tr. Olaf Olsson, c. 1910, alt.
Source: Sts. 1–8, 10, The Lutheran Hymnal, 1941, No. 163
St. 9, Evangelical Lutheran Hymn-Book, 1918, No. 434


Swedish Text

 

Tune: Mein Seel, o Gott, muss loben dich

Alternate Tune

 

  1. Wår Herres Jesu Kristi död
    Hugswalar oss i all wår nöd,
    Och när wi tänke deruppå,
    En hjertans glädje wi då få.

  2. Afplanat har han med sitt blod
    Den handskrift, som emot oss stod;
    Ty han war oss så god och huld,
    Att han betalte all wår skuld.

  3. Att detta trofast är och sant,
    Han gifwer oss en säker pant
    Uti sin helga nattward, der
    Wi smake huru ljuf han är.

  4. Hans heliga lekamen sann,
    Hans dyra blod, som för oss rann,
    Wi undfå wid hans helga bord,
    Som han har lofwat i sitt ord.

  5. En harlig spis är detta wisst,
    På hwilken aldrig blifwer brist,
    Ett himmelskt manna, som war själ
    Till ewigt lif bewarar wäl.

  6. Säll är då hwarje wärdig gäst.
    Som lit till Jesu ord har fäst;
    Ty Jesus will med kärlek bo
    Hos den, som har en stadig tro;

  7. Och som will helgad bli i Gud,
    Ej wika från hans ord och bud,
    Men Kristo lefwer, synden dör
    Och så Guds helga wilja gör.

  8. Men den owärdig gar härtill,
    Ej tror, ej sig omwända will,
    Ham äter döden uti sig
    Och blir fördömd ewinnerilg.

  9. O JEsu Christ/ wår broder kär
    Som för wår skull korsfäster är
    Tin’ helga såår helbregda wäl
    En sargad och bedröfwad siäl.

  10. Gif oss att tro af hjertans grund,
    Att wi fa frälsning och miskund
    Utaf din nådes fullhet stor.
    Amen, wälsignad den det tror!

Haquin Spegel, 1686
Jesper Swedberg’s Psalm-Book, 1696
Source: Sts. 1–8, 10, Handbook to The Lutheran Hymnal, via Evangelical Lutheran Hymnary Handbook
St. 9, Wikisource